vi kör öppen!!!

Hej ni alla!!!

Efter mina första två tråkiga veckor måste jag har det lite kul.

Så åkte jag till Berlin, en dag.

Min kompiss hade köpt en ny bil och den måste vi testa.

Då körde vi öppen!

En cab kan man ju bara öppen testa...

hihi,

Men efter varan danskväll gjorde vi samma sak.

Kl. har varit 03.00? kanske...

Och mina andra två tjejkompissar satt i eller på? baksättet......

roligt, eller?

På nästa morgonen hade också mina vänner kommit fram. Vi tummde lastbilen väldigt snabbt och hela lägenheten var full med en gång. Snarrt ville Uwe och Andrej åker vidare till Berlin. Kanske har dem varit trött att åka bil?

Och jag hade verkligen ingen lust att sortera, packa ut osv.

Jag ville ju inte vara här.

Men Larissa misstänkte det kanske. Hon tog hand om mig. Satt mig i arbete, gav mig mat och ringde flera gånger per dagen för att höra vad jag gjorde och hur jag mådde.

Jag vill nu inte berätter hur de har varit i mina första två veckor. Bara att det har inte varit bra. Men nu har jag kommit fram.

Nu bo jag här i Tyskland och det är bra så.

Men snälla, ni som läsa bloggen, hjälp mig att jag inte komma att glömma svenska.

Snälla skriver komentarer osv.

Om det inte fungerar: susann_isigkeit@web.de

Jag kommer i alla fall att forsätta att skriva.

Som sagt har jag varit pig och kunde åker vidare. Men inte mina vänner. Dem tänkte ju att jag sov som en liten gris till eftermiddag. Kl. 13.oo kunde jag inte vänta längre. Jag måste bara åka. Så försatt jag min resa till Halmstad och vidare till färjan. Kl. 15.00 satt jag över till Danmark. Strålande sol och många tårar i mina ögonen. Jag lämnade Sverige.

Kl. 18.oo tog jag nästa färjan till Tyskland/Puttgarden. Sen var det enkelt, bara rakt fram och jag skulle komma till Hamburg och Larissa som väntade. Och så klart körde jag en gång till fel! Det blev nästan 22.3o tills jag har varit på platsen. Dagen var slut för mig. Jättetrött somnade jag och sov verkligen som en liten gris....

Så, vi åkte vidare och vidare. en liten felkörning och vi hamnade 5 mil fel och det hela tog oss 2 timmar! Där började det att mina nerver tog slut. Jan var vell också "lite" anspänd....ialla fall bestämmde jag mig att jag inte kunde träffa mina lastbilkompissar vid färjan nästa morgonen. jag behövde sover!!!!!!!! Jag ringde dem och dom tyckte att det var ok. Kanske behövde de också lita sömn?! Klockan 04.00 har vi äntligen varit i Småland. Vi båda var så oendlig slut. Bara i sängen, tänkte vi. Jag somnade nästan innan mitt huvud lag på kudden. Men nästa morgonen, kl. 09.00 var jag vaken och pigg.

sista fest

Jag ska inte glömma våran sista fest

....Marina var så ledsen...Anki var inte trött..men hennes ögonen alltid stängd när jag ville

ta ett kort.....hihi

och Greta har varit på glad och på bra humör.

Så som vi kännar till henne..hihihihihi
Och Nina, glad och strålande

Tyvärr tog jag inget kort på Linda.

Men jag försökte att fota mig själv....

Mislyckad?

Bara lite-jag säga bara vinet.....hiihih

Nu åker vi

Ja, nu åker vi.Punktligt kl. 11.00 kunde jag hämta Jan från Boden.

Och så försatt vi bara. Vi hade många mil kvar.

Närmare sagt 170....

Allt flydde(?) bra. Min hingst ( bil ) var/är i bra kondition.

Så passerade vi:

och Högakustenbron.

Där ville vi äta till middag.

Klockan var ca. 18.oo eller 19.oo

Ohh, alarmklockan ringde kl. 6.oo-jag skulle hämta Jan från Boden och måste packar min bil och städar lägenheten. Men jag vaknade med migrän. Såklar--avsked är ju mycket ...kan man säga sorligt? Jag tycker i alla fall att det var JÄTTE tråkigt. Jag började att packa bilen, först vinterdäck, sen, alla tekniska greje som dator, tv osv. men till sist var även min bil överlastat.!!!!! Jag ringe Marina och berättade under tårar. Hon sa bara: släng ut däcken och åker iväg. Jag sälja dem och stända din lägenhet. VILKEN VÄN!!!!! Tack SÖTIS!

Nu är det vell äntligen dax att berätta.....Flyttbilen kåm på torsdagkväll. kl. 18.oo- mina vänner och granner var berätt att fylla flyttbilen. Så började vi. Väldigt snabbt var alla greje vid bilen...bara hitta rätt plats inne i bilen var inte så lätt. Oftas blev det så att ett bord eller några cd´s måste byta ägaren...snief. ca kl. 21.00 sa lastbilköraren att jag måste slängar än nu mera saker för bilen har plats men den är överlastad. Han kunde inte åker med en bil som var för full... ok, Marina blev bara glad men utan henne skulle jag inte kunna flytta, kändes det som. Mina vinterdäck måste ut, ok min bil måste bära dem. Många böker och cd´s slängde jag, ett bord blev slängt också min tv-rumsmatta. Till sist, klockan närmade sig 23.oo, sa han: ok, jag se hur svårt du det har. Nu måste det vara bra. HURRA: Jag visade dem vägen till hotellet och sen la jag mig...klockan var nästan 24.00...

Också Marja och Britt-Marie

Till och med Jenny G. och Stina Å.

hälsade adjö....

snarrt

snarrt, snarrt kommer jag att skriver på nytt...

jag lovar